17:19 2018-08-01

Vad är det för jävla influencer-titel? Skämmes.

Jo men jag och J (ska jag börja skriva Johan som ”J” så att han blir svårare för er att spåra? Borde jag göra honom ännu mindre personlig i de här inläggen? ”Kille” kallar jag honom hädanefter, obestämd singular.) ja snälla, vi har varit i BERLIN iallafall. Sjukt på alla sätt!! Såhär var det ungefär:

Söndag
Anländer. Mår åt helvete eftersom vi är för dumma för att förstå oss på hur man åker grejer och tar sig fram. Åker fel 5 gånger innan vi åker rätt. Learning by doing.

Går upp för 110 trappsteg till vår airbnb-lägenhet. Blir nervösa i några minuter eftersom våran värd verkar LITE VÄL Berlin-ig och relaxed när han vill KASTA ner nyckeln från balkongen till oss (110 trappsteg var inget skämt alltså, han ville slunga ner en tung nyckeknippa 2 km ner på oss och då riskera slumpmässig persons liv). Mannen visar sig iallafall vara otroligt rar och go även om han tagit det märkvärdiga beslutet att endast lägga upp bilder på badrummet i airbnb-annonsen. Vi snackar NÄRBILDER på olika porslinsmöbler i badrummet bara. Mycket konstigt beteende. Varför vi bokade den lägenheten kan jag inte svara på. Det var väl en jävligt go toa på bilderna kanske.

Säger förmodligen något klokt på balkongen

Sover i 4 timmar eftersom Johan (J) (Kille) äntligen fått ta del av den febriga förkylning jag dalade ner i efter att jag skrivit mitt kyla-ner-sig-inlägg på bloggen. (Är det tacken??)

Iallafall fumlar vi oss ner för trapporna fortfarande sovandes runt 20 på kvällen. Äter på ett väldigt TYSKT ställe mitt i turiststråken, ”Oderquelle” som serverar maten i stora BALJOR. Överfyllda baljor med mat. Dricker till detta EN öl och EN Berliner Weisse. En dryck jag trodde var socialt acceptabel att dricka tills jag läste på en cool Berlin-blogg att det är en ”turistigt vidrig drink” haha men jag ÄR väl för helvete en vidrig turist? Solen har stekt sönder mitt ansikte hela dagen, jag är flådd och törstig, låt mig dricka en jävla dricka?? Jag vill slå ett slag för den här underbara turistiga öl…cider..mashupen… Smakar lite surt och sött. Perfekt. (bra recension av dryck?)

Går sedan hem längs en fin gata.

Väl hemma inser vi att vi bor 5 meter ifrån Berghain. Den konstiga klubblokalen där ingen släpps in och där det tydligen är ”världens sjukaste fest” enligt… folk. Förstår givetvis att vi inte kommer bli insläppta eftersom vi ser ut som bambi 1 och 2 klädmässigt och ansiktsmässigt men går iallafall förbi utanför. Blir erbjudna 60 olika sorters knark på tyska under 2 minuter. Blir osäkra och smärtsamt självmedvetna och går hem.

Måndag

Äter galettes till frukost på ett lite för hippt ställe. Alla i personalen är 30åriga coola killar med ryggsäck som bara åker runt på skateboard fram och tillbaka på trottoaren. Man blir liksom nervös för att 1. kommer någon skada sig? 2. när får vi vår mat? Jobbar ni ens här? Måste jag åka skateboard?

Tydligen händer inte så mycket mer under dagen för detta verkar vara en solnedgångsbild? Jaha ja

Jo och sen äter vi på Kimchi Princess som vår galna men underbara airbnb-gubbe tipsat om. Här försöker jag ta en bild på måltiden vilket snabbt visade sig vara omöjligt eftersom detta är ett så coolt ställe att de har bytt ut alla vanliga lampor mot laser. Allt runtom oss badar i ett skarpt rött sken. Det är otroligt romantiskt att stirra in i johans (killens) röddassiga ögon och inte veta om de ser ut som cocktailbär på grund av febern eller ljuset eller den starka kimchin. Det är iallafall tokagott. Äter och ler. Går hem.

Tisdag

Har inga minnen från den här dagen förutom att vi genomlider den 36(inte ett skämt)gradiga hettan genom att gå in på Museum Island. Killen, J, Johnny Bravo är historieintresserad och jag är fan ett vrak i alla temperaturer över 25 grader så jag minns det bara som att jag gick runt och stod på olika ställen. Stod ett tag. Gick en bit. Stod ett tag. Skymtade en text, en sten, en gammal matta, ett valv. Själen svimmade men kroppen höll sig vansinnigt nog på fötterna. Har inga bilder att visa härifrån eftersom jag befann mig i Dantes inferno hela dagen.

Tog iallafall tag i det fruktansvärda måendet efteråt och tog hem pizza. Somnade.

Det var dem dagarna det!!! Berlin får 7/7 poäng.

Nästa inlägg: Min killes personnummer och bankuppgifter.

Hörs!

 

11:47 2018-07-24

Ursäkta bloggen men jag är fullt upptagen med:

och att ligga och långsamt smälta bort i värmen.

Här kommer mina bästa kyltips: 

  • Petflaskor fyllda med vatten, IN MED DEM I FRYSEN och ta ut vid behov. Lägg i sängen, på huvudet, varsomhelst.
  • Vetekudden som du i vanliga fall värmer i mikro eller ugn – IN MED DEN I FRYSEN och ta ut vid behov.
  • Skölj huvudet med kallt vatten.
  • Drick vatten!!! Ät salt!!!
  • Blöt en handduk och lägg över ansiktet
  • Rör dig minimalt
  • Lägg täcket i frysen (eller bara ett påslakan) och ta fram vid behov.

Grilla INTE, fimpa INTE i skogen/på marken eller vad som helst som kan fatta eld. Akta om du har plastflaskor/glas i fönstret i direkt solljus, det kan börja brinna (sjukt nog). Och var snäll och ta hand om alla gamla och unga och djur som mår pissets piss nu.

Vi hörs 
Erkan

11:54 2018-07-19

UPPDATERING: LÅTEN ÄR MED I HIPPHIPPS ”melodikrysset” säsong 2 avsnitt 2. Men jag låter ändå inlägget vara kvar.

Jag hade ett bekymmer som jag fläkte ut på instagram-stories igår. Det här nästan outhärdligt smärtsamma; att höra en låt och inte veta var man hört den innan. Samma känsla upplever jag när jag kollar på en film och känner igen en skådespelare men kan inte komma på var jag sett personen innan. Jag är förutom tondöv ansiktsblind och har VÄLDIGA bekymmer med att veta vem som är vem på tv. En gång såg jag en hel film med två huvudpersoner och jag trodde att de två personerna var en och samma person. Jag var riktigt förvirrad tills scenen där de två huvudpersonerna möttes. Då stängde jag av.

Det aktuella problemet uppkom när jag drog igenom hela Hoola Bandoola Bands musikutbud på Spotify. Jag fastnade i albumet ”fri information” från 1975. Introt till låten ”Victor Jara” var för mig alldeles för bekant, med tanke på att jag (vad jag vet) aldrig hört låten innan.

Såhär låter den:

Efter att ha frågat min mest musikvetande vän Simon Simpa Simpalainen, som svarat att han fått samma känsla av låten men inte kunde placera den, la jag ut frågan på instagram. Svaren var MÅNGA!! Och alla lika felaktiga.

Förslag 1:

fel

Förslag 2: 

tokfel

Förslag 3: 

(fel)

Förslag 4:

(fel)

Förslag 5:

inte rätt

Förslag 6:

(hahaha RIKTIGT fel)

Sen släppte vi olika introlåtar och fortsatte till DATASPELSTEMAN: (Förslag 7:)

(tyvärr fel)

Sen var resten av förslagen lite mer generella:

Förslag 8: HippHipp (att låten är med i någon av sketcherna ”melodikrysset”)
Förslag 9: Låten är med någonstans i filmen ”Tillsammans”
Förslag 10: Filmen om Björn Afzelius
Förslag 11: En serie om en pojke i ett land i Sydamerika

Och de förslag som inte gick att kolla upp förblev helt enkelt bara.. inte bekräftade. Inte mådde jag bättre för att vi alla tydligen sitter i samma båt (den båt där ingen kan komma på var låten kommer ifrån) (nu hade jag hållt på med det här i 2 timmar) så mail började skrivas..

Till Anders och Måns:

 

Till SVT (i hopp om att det var en serie som sänts där). Ps jag vet inte varför jag mailade dem från en ANNAN mail… Ville kanske inte bli spårad.. Man vet aldrig 

Till Mikael själv:

Gick hem för dagen. Berättade allting för Johan som återigen (förmodligen) funderade över hur det egentligen kommit sig att han flyttat ihop med en så besvärlig person.

Tänkte sedan på detta hela kvällen. Somnade med låten på huvudet. Vaknade.

Ett mail i inkorgen. 

Paus för quiz:

VILKA av följande är mest pålitliga att maila, oavsett vilken fråga man har, själsliga bekymmer eller faktakoll?

  1. Mikael Wiehe
  2. SVT
  3. Anders och måns

Svar: 1. Micke-kingen

Jag hade då med ganska stor säkerhet fel, men utifrån det här jag felaktigt fått för mig har vi nu lärt oss två saker:

Man kan ALLTID maila Mikael Wiehe om man undrar något!! Han är på MAILJOUR 24 timmar om dygnet och svarar trevligt och sakligt. Han är INTE en sån självupptagen artist som skiter i sina fans (som man ändå har en tanke om att många är). Han är en OPTIMAL person. Så ödmjuk. Sjunger så himla skånskt. Otrolig.

Svt svarade faktiskt också:

Ett VARMT härligt förklarande mail. Tacksamt.

Okej så TRE saker har vi lärt oss av min besvärlighet och det jag fick för mig som visade sig vara fel:

  1. Man kan ALLTID maila Mikael Wiehe om man undrar något oavsett vad man undrar, om man mår dåligt eller bra eller undrar vilken duschkräm man ska köpa.
  2. Man KAN också maila SVT om man funderar på något stort och svårt eller litet och lätt.
  3. Människor har VÄLDIGT SVÅRT för att skilja på olika flöjtsmelodier. Är det som med hundvisslor? På samma sätt som vi inte kan höra hundvisslor, på samma sätt kan vi helt enkelt inte höra variationer i flöjtsmelodier vilket gör att vi upplever att alla olika panflöjtslåtar är samma låt? (Jag menar inte att kasta mina följare under bussen här: det är ju jag som har haft mest fel av alla hela tiden…. förutom du som trodde det var Katjakaj eller Bentebent, dig måste jag skaffa hjälp till)

 

Det var allt för den här gången……

Ha det riktigt fint tycker jag

Erika

13:49 2018-07-17

Vilken otrolig titel? Otrolig som i: man tror inte på den. Kan det verkligen stämma, det som står? Jo, tro fan. Såhär såg förmiddagen ut (tydlig lista):

8.00 kliver upp

8.15 rostar hasselnötter och pumpakärnor, värmer gröt, skär upp vattenmelon. Häller på lemon curd på gröten.

8.40 borstar tänderna, brer tunnbröd med smör, lägger på allt som finns i kylen. Packar matsäck.

9.10 cyklar.

9.30 sätter mig i det minst sämsta klassrummet. BYTER klassrum från igår för variation!! Igår såg det ut såhär:

Känns så himla IGÅR eller hur?

Sätter mig istället här:

10.15 Fyller i det jag ritat med tusch, inser att mitt sudd är dåligt. Lyssnar på veckans specialisterna.

11.00 Telefonmöte skulle man kunna kalla det, men det var nog ett helt vanligt telefonsamtal. (Ville bara låta viktig)

11.15 tar mig en liten paus och tar en bild.

11.45 äter två tunnbrödsrullar. Kollar på an idiot abroad.

12.10 går och köper ett sudd för 15kr

12.25 fösöker öppna mitt nya sudd (tar oväntat lång tid). lyssnar på ett gammalt Della Monde.

12.50 tar en ”insiktsfull serietecknarbild”

14.20: bloggar och lyssnar på Hoola Bandoola band.

Förutspår här FRAMTIDEN:

15.45 cyklar hem

17.00 Handlar tyvärr mat vid världens sämsta tid (är det för mycket begärt att vilja leva i en värld där jag planerar annorlunda? Eller en värld där alla andra gör det?)

19.00 Äter kanske pasta

20.00 planterar om nån växt

20.30 sätter igång en film

20.40 tröttnar på filmen men ser ändå klart den

22.00 ser 40 avsnitt Love Island UK

23.30 somnar som ett litet lamm

SEN ÄR det en ny dag och ett nytt klassrum. Det blir spännande. Kanske blir det ett nytt intressant blogginlägg då också!!!

12:10 2018-07-16

Hej alla undersköna (är det ett ord?)

Min enda pose: Så Smala Ögon Som Möjligt

”Varför har du skaffat så konstig inredning Erika? En whiteboardtavla på väggen?” NÄ!!

Jag sitter och…. jobbar?? Inte helt enligt sommarplanen. Men tydligen var min sommarplan att jag inte skulle göra något på hela sommaren men sen ändå ha två illustrationsdeadlines i augusti.. Det gick inte riktigt ihop. Så imorse tog jag en chansning och kikade om skolan var öppen även mitt i juli. Det var den. Varför?? Nu sitter jag iallafall i ett klassrum och ritar. Det känns inte särskilt lyxigt men att ”sitta och jobba på café” är jag alldeles för obekväm för att göra. Jag kan heller inte dricka mer än en kopp kaffe om dagen utan att dö av uttorkning. Jag har iallafall ett trevåningshus för mig själv  och det är lite skönt.

 

Här sitter jag alltså, och kommer förmodligen sitta veckan ut. Jag har illustrerat till tidningar någon gång tidigare men det känns som en lång väg till att vänja sig vid att kalla det ”jobb”. Jag är uppväxt med att jobb inte kan innebära något annat än att: hugga sten eller gräva gropar eller sälja mat. Det blir så konstigt då att få möjligheten att rita och sen skicka in det ritade och få peng.

jaja, nu ska jag *skapa*.

PS. de två bilderna kommer publiceras i Clarté och i Handelsnytt. Vet inte när. I höst.

Hejsan hoppsan