14:52 21 Sep 2016

Förr i tiden var de flesta eniga om följande påståenden:

– Tallriksmodellen är bra
– Mjölk gör dig stark
– Om man äter fett går man upp i vikt, om man motionerar går man ner i vikt.

Nu för tiden är saker och ting lite mer komplicerade.

Här kommer några frågor: vad är egentligen ”detox”, och finns det några vetenskapliga belägg för att det fungerar? Finns det livsmedel som är ”super foods”? Minskar verkligen en glutenfri diet inflammationsnivåerna i kroppen? Och kanske den mest omtvistade frågan: vad är egentligen det bästa sättet att gå ner i vikt?

Den del av matlitteraturen som fokuserar på hälsa är något av ett översvämmat träsk. Det ges varje år ut ofantliga mängder böcker på olika teman. Du kanske vill äta dig lycklig? Eller pigg, smal, smart? Ät dig till ett längre liv, ät fyra mandlar mellan varje måltid, drick bara juice på gröna grönsaker, ät inga kolhydrater men gärna ohyggliga mängder fett. Ät bara basisk mat, för det hämmar tillväxten av candidasvamp. Din kropp är tydligen full av candidasvamp. Ät dig ”ren”, börja idag, för du är smutsig på insidan, riktigt igengrodd, och vem vill vara det?

Igår publicerade DN en text av medicinreportern Amina Manzoor där hon går igenom olika påståenden från den här typen av ät-dig-frisk-böcker, för att se hur de faktiska vetenskapliga beläggen ser ut. ”Det mesta i böckerna är kraftigt överdrivet eller rena lögner”, får vi veta redan i ingressen. Forskning på ämnet mat och hälsa är komplicerad då människors hälsa påverkas av en mängd olika faktorer, för att inte nämna faktorn att våra dieter hela tiden förändras i samband med livsstilsförändringar och allehanda trender. Att fältet är så svårforskat kombinerat med att vi alla vare sig vi vill eller inte tvingas utveckla någon slags relation till vad vi äter lämnar helt enkelt öppet mål för de som tycker mest och har högst röst.

Ord som ”superbär” och ”detox” får mitt blod att koka. Predikningar av typen visste du att chiafrön innehåller sju gånger mer omega-3 än lax!? (mer utförlig rant här!) ger mig ungefär lika mycket tonnårsaktiga trotskänslor som när någon säger om horskop att de verkligen inte tror på sånt, men… det finns ändå nånting där. Nej, det finns inget där. Inget antyder att det ”finns nåt där”. Anledningen till min irritation är att jag kommit att bli en riktigt torr liten vetenskaps-lover på gamla dar, så ni kan säkert föreställa er hur jag satt och såg självgod ut när jag läste Amina Manzoors text.

Hur olika mattrender och inriktningar uppkommer är naturligtvis mycket spännande, men att i print basunera ut felaktig fakta om hur du bör äta för att förändra ditt liv tycks man komma undan med allt för lätt. Speciellt när det kombineras med lite gammalt hederligt påprackat kroppsförakt. Det är helt enkelt bara ett snitsigt sätt att profitera på samtidens osäkerhet för kroppen (är den fin? är den ful? är den invaderad av svamp?!) under täckmanteln ”goda råd”.

/Slaktarn

00:46 19 Sep 2016

Här skrivs det mest om mat. Men vad vore mat utan allt annat kul i världen? Bara ett ändlöst hav av kalorier. Därför tänkte jag att vi skulle shake things up litegrann, jag kan nämligen inte hejda min entusiasm över att ha hittat den här 20-talsinnovationen. Kära läsare, låt mig presentera: The Isolator.

isolator1

En slags hjälm vars syfte är att öka bärarens koncentrationsförmåga genom att stänga ute diskraktioner. Synen minskas till en smal horisontal springa, ljudet är helt utestängt och syretillförseln sker med hjälp av syrgastuber.

isolator3 isolator2

Vi har en man vid namn Hugo Gernsback att tacka för den här fantastiska hjälmen. Det låter ju som en dröm! Minus den möjligen besvärande faktorn att vara inklämd i en säkerligen tung sak som får ens huvud att se ut som ena änden på en daggmask, alternativt diglett.

diglett_ag_anime

Diglett – en varelse i rakt nedstigande led från ”The Isolator”?

Det var tankarna för dagen. På återseende,
/Slaktarn

19:37 17 Sep 2016

I sjuttiotalets mitt gjorde socialstyrelsen ett antal filmer med husmorstips som guidade svensken till välmående och produktivitet. Här är en som behandlar ämnet ”så kommer du upp på morgonen”, komplett med morgongympa och inte minst frukost. Skönt med tydliga riktlinjer!

/Slaktarn

14:01 16 Sep 2016

Nu är vi framme vid slutet. Tre dagar, tre brunchmackor om dagen. Positivt med att göra en sån här grej: man får äta många mackor. Negativt med att göra en sån här grej: man får äta många mackor. Jag har precis satt i mig två av de tre som presenteras nedan, jag var tvungen att laga till dem för att kunna fotografera dem, och nu är jag så fruktansvärt mätt. Men jag kämpar på, det är de värda, brunchmackorna. Idag blir det fågel, fisk och mittemellan.

Senapsstuvad svartkål, kokt ägg och bacon

bm1

Den som inte begriper ett skit om mat kan nog ändå begripa detta: det heliga bandet mellan bacon och ägg. Tänk alla manifestationsformer: quiche lorraine, spaghetti carbonara, eggs benedict… a never ending love story. Det bästa jag vet i ägg och bacon-kategorin är något mycket enkelt. En skiva knäckebröd, ett nästan hårdkokt ägg som delats i tre bitar, och så ett par skivor bacon, rökigt och sött. Vill man amplifiera upplevelsen något lägger man till detta en slags snabb stuvning på svartkål och söt stark senap: efter att du stet baconet lägger sänker du värmen på pannan till medel, steker svartkålet i baconfettet, tillsätter en rejäl tesked senap och en liten skvätt grädde, slabbar upp alltsammans på knäcke och hugger in.

Sallad på grön papaya och jordnötter med kyckling

kyckling-som-tam

Som Tam! Ätit det någon gång? En sydostasiatisk sallad på grön papaya (jag använder ofta omogen mango, något som är nästan provocerande lätt att hitta i affären), jordnötter, chili och dressing på lime, socker och fisksås. Ofta är det morot och koriander i också. Skala och kärna ur en papaya och ett par morötter, skär i tändsticksform. Hacka koriander och rostade osalta jordnötter. Mortla en vitlöksklyfta med en hel chili (urkärnad eller ej, välj själv) och tillsätt saft från två limes, en matsked fisksås, ett par teskedar socker. Blanda alltsammans. Tryck in ett stort lass sallad i en baguette tillsammans med skivor av pocherad kyckling, lägg eventuellt till lite majonnäs, och om du får feeling lite rostad lök. Servera omgående.

Tuna melt med cheddar

tuna-melt1

De lärde tvista om huruvuda ost och fisk överhuvudtaget är ingredienser som bör komma i kontakt med varandra. Italienarna serverar aldrig parmesan till skaldjur och verkar generellt ogilla kombinationen för att osten liksom kväver den delikata fisken. Fransmännen har inte samma blockering, och vi liksom engelsmännen älskar att strössla riven ost på fiskgratänger både hit och dit. Amerikanerna har sin älskade tuna melt. Och det har jag också. Häll av en burk tonfisk och blanda med hackad vårlök, en tesked majonnäs, ordentligt med nymald svartpeppar, lite salt och en skvätt cayennepeppar. Lägg ost (cheddar, alltid) på ett par skivor formfranska och klicka på generöst av tonfiskröran. Sätt ihop mackan och stek i smör i en gjutjärnpanna, några minuter på varje sida så att osten smälter. Dela på mitten, servera med frissésallad i dijonsenapvinägrette. Fy satan hörni, gott!

Hatar du kött? Tre veganska brunchmackor finns här, och tre vegetariska finns här.

Tack för mig,
/Slaktarn

En ny fransk lag gör att fransmän med förkärlek för att sitta på gräsmattator och bälga i sig rödvin ur plastmugg och skära brieostar med plastkniv snart får se sig om efter picknickplatser utanför landets gränser.

Lagen är en del av ett åtgärdspaket som tagits fram för att Frankrike ska kunna nå sitt mål att halvera mängden sopor till 2025. Med paketet följde även ett krav på mataffärer att donera överbliven mat till välgörenhet, som trädde i kraft i februari tidigare i år. Även Italien har infört en liknande lag.

Första kännbara effekten av Frankrikes kamp för att eliminera allt gjort av plast kom i juni detta år, då plastkassar i mataffärer förbjöds helt. Snart är det plastengångsartiklarnas tur att kasta in handduken. Varje år sängs 4,75 biljoner plastmuggar i Frankrike, av vilka ynka en procent återvinns. Nu har det klubbats att producenter av muggar, tallrikar och bestick av plast har till år 2020 på sig att ställa om produktionen till biologiskt nedbrytbara material som kan komposteras.

/Slaktarn