7:14 9 Jul 2015

Svaret är tveklöst romanesco. En hybrid mellan blomkål och broccoli som är i säsong under sommarmånaderna och tidig höst. Förutom att den har en vacker färg är ju hela poängen med romanescons stjärnglans att den är uppbyggd av fraktaler, ett självlikformigt mönster med struktur i alla skalor. Kort sagt, den minsta delen av romanescon skulle om den förstorades se exakt likadan ut som en hel, stor romanesco. Fantastiskt!

Trixet för att laga denna glamorösa kålsort är att helt enkelt behandla den som om det vore broccoli. Med öm hand, alltså. Ångkokas för bästa resultat, då behåller den mesta möjliga av sina vitaminer och sin färg. Tjugo sekunder i kokande saltat vatten räcker egentligen. Om inte annat kan man ju servera den rå bara för att den är så vansinnigt snygg. Får man välja mellan att vara snygg och korkad eller ful och smart blir man ju genast förvirrad, men snygg betyder inte alltid dum, det brukar ju sägas att blandraser är mer intelligenta än sina renrasiga anfäder… det återstår att upptäcka.

4:12 8 Jul 2015

För en tid sedan satt jag i väntrummet på min läkar/hjärnskrynklarmottagning och bläddrade i tidningar. Det bjöds på två alternativ: Må Bra och tidningen Väntrummet (som skryter med att de är ”den största tidningen i svenska väntrum” lol). Eftersom jag var hos läkaren för att så att säga Må Bra valde jag att fördriva tiden med den tidning som bar det namnet. Det gick dock snabbt upp för mig att ingen i tidningen verkade må speciellt bra. Se exempel nedan.

Må Bra fick mig snabbt att må Mycket Dåligt.

Jag hittade de här bilderna i min telefon nu och blev nyfiken på vad mer tidningen har att bjuda på. Så jag kollade in deras hemsida. Den verkar mest handla om att få vardagspusslet att gå ihop samt att bli smalare. Några rubriker för att illustrera:

Fettbrännardieten: minska fem kilo på två veckor!
Skippa dieten! Är mer ovanlig mat – då går du ner i vikt
Därför är det okej att gå upp i vikt i sommar
Forskare: Din personlighet avgör hur du äter
Ny studie: Vitamintillskott kan ge dig akne
Därför har svenskarna tröttnat på dieter
Så många kalorier bränner en midsommarfest

… och så vidare i all oändlig oändlighet.

Tänkte avrunda med att berätta vilka topp tre saker som får mig att må bra just nu.
1. Att det är en fågel utanför mitt fönster som sjunger samma melodi hela tiden, exakt samma melodi som i den där Drake-låten ”started from the bottom now we’re here”. Jag gillar inte Drake så mycket men det piggar ändå upp.
2. Att göra eget iste och klunka i mig.
3. Att Google har en ny algoritm som fogar ihop bilder till film på ett helt SJUKT sätt

/Er tillgivne tidningsslaktare

10:42 7 Jul 2015

Vad är detta? Eldorados svar på Soylent Green? Obegripligt.

Ätit den italienska klassikern melanzane alle parmigiana någon gång? Aubergine, ost och tomat i perfekt symbios. Då känner du redan till dess storhet, men kanske ej dess historia. Vi tar det från början, eftersom kronologisk ordning är min favoritordning.
Melanzane är italienska för aubergine (utförlig genomgång av auberginens magiska kraft här) och alle Parmigiana betyder inte ”med parmesan” som den lite obildade/efterblivne skulle kunna få för sig, utan kort och gott ”från Parma”. Lustigt nog har jag efter lite efterforskningar förstått att rätten varken ursprungligen lagtas med parmesanost (som heter parmegiano på grund av ursprunget från just Parma) eller ens ursprungligen kommer från staden Parma. Mystiken tätnar. Nej, rätten härstammar från Sicilien, där auberginerna växer i mängder och mozarellan (som är den mest frekvent använda osten i recept jag hittat) överlag är betydligt mer vanlig än parmesanosten. Namnförvirringen kommer av det italienska ordet palmigiana, vilket är namnet på de fönsterluckor av snedställda trälister som är så vanliga överallt i detta land. Lägger man nu ihop ett och ett så blir det plötsligt uppenbart varför rätten skulle vara döpt efter fönsterluckor. Melanzanen skärs nämligen tunt på längden läggs i lager, ungefär som i en moussaka. Därav fönsterlucksreferensen och ursprungsförvirringen. När rätten dök upp i den italiensk-amerikanska samhället i USA döptes rätten om till Eggplant Parmigiano, vilket ordagrant betyder aubergine parmesanost, och så har mozzarellan successivt konkurrerats ut.
Kul va?! Jag älskar sån här matkuriosa. Det kanske inte du gör, du kanske bara är här för att du inte kommer på vad du ska laga för middag ikväll. Tur för dig då att jag nu tänker berätta hur man lagar Melanzane alle parmigiana i en slags hybrid av den gamla och den nya versionen. Det är lite pyssel, men det är det värt.
Införskaffa:
Tre stora auberginer eller fem små
Olivolja
1 stor gul lök, finhackad
2 vitlöksklyftor hackade lite vårdslöst
Torkad oregano
Två burkar krossade tomater som inte är från typ eldorado
Svartpeppar, torkad oregano, flingsalt
Färsk basilika (och färsk oregano om du får feeling)
Runt tre nävar nyriven parmesanost
En klump mozzarella, helst av buffelmjölk, men man gör så gott man kan
1. Värm en panna med höga kanter och häll i en rejäl slatt olivolja. Temperaturen bör vara låg-medium. Ös i lök, vitlök och torkad oregano. De ska inte få färg utan bara svettas (dvs bli simmigt genomskinliga och mjuka). Häll i dina krossade tomater, rör runt och låt de puttra för sig själva så länge du orkar vänta. Har du en slurk vitt vin hemma kan du hälla i den också, det är inget fel med det.
2. Medan du väntar kan du ägna dig åt en ganska långtråkig men meditativ aktivitet: att grilla aubergine. Börja med att ta bort stjälkarna från auberginerna. Skär på längden i skivor om knappt 1 cm. Grilla dessa i grillpanna eller på en grill, eller stek i torr panna om du inte har något av dessa att tillgå. De ska få snygg färg på båda sidorna. Lägg åt sidan i en trevlig liten hög.
3. Efter MINST femton minuters tomatsåstillagning kan du kolla läget. Addera nymald svartpeppar och salt efter smak och kolla sötman – är den reducerad och söt eller stickig och har mycket syra i sig från burktomaterna? Kanske tjänar den på en nypa socker? Du vet bäst själv. Plocka bladen av din basilika och rör ner.
4. Ta fram en ugnsfast form som du litar på och påbörja det tillfredställande arbetet med själva monteringen. Börja med ett tunt lager tomatsås, trö över riven parmesan och täck med ett lager aubergineskivor. Repetera tills du inte har någon aubergine kvar. Avsluta med ett lager tomatsås och ännu en skur parmesan, bryt din mozzarella i bitar och lägg på. Laga i ugnen på 190 grader i en halvtimme, tills den är bubblig och osten är gyllene och lite krispig. Bäst är att äta den direkt, men det är inte shitty att ta sig an rätten när den är kall heller i ärlighetens namn.
Och ett PS: man kan laga den här rätten med fänkål eller zuccini om man tycker det är bra och/eller vill variera sig.
/Slaktarn
3:25 5 Jul 2015
Det är varmt ute. Jag tappar totalt förmågan att klä mig när temperaturen överstiger tjugosju grader. Generellt försöker jag att inte se ut som en total slusk, men förra sommaren gick jag klädd i ett par ganska anskrämliga löst sittande mjukisbyxshorts och en jägermeistert-shirt hela juli. Under årets värmebölja är jag något värdigare och överlever hettan i en klänning som liknar en bordsduk, samma varje dag. Det känns ändå som en uppgradering då den inte har någon reklam för otrevliga spritmärken på sig.
Jag hade egentligen inte för avsikt att skriva om min klädsel, men ibland kan man helt enkelt inte kontrollera sig. På temat dock: värmen är lite begränsande? Man är aptitlös, törstig och svettas mycket. Det finns inget sug efter att öka mängden svett genom att stå vid en spis och harva. Matlagning är oexalterande och ett nödvändigt ont snarare än något att njuta av.
Tur för oss då att det finns så mycket bra råvaror på sommaren, sånt som kräver ungefär trettio sekunders preparering. Som sparris, olika bönor i skina skidor, tomater, jordgubbar och andra bär, hundra sorters sallad, alla möjliga slags örter och havslevande varelser.  Eller bara en burgare från random korvmoj. Enkla grejer som tar noll tid att laga, så att jag kan gå iväg och ägna mig åt andra saker snabbt. Som att äsa böcker och dricka öl. Två grejer som jag inte äter mycket under resterande året men som av oklara skäl vinner mark i min diet under sommarmånaderna kommer nedan. Jag föreslår att ni delar med er av era slappa sommarnrättningar i kommentarerna.
1. Quesadillas i hundra olika utföranden
Innehållet varierar varje dag beroende på vad som finns mma och vilken tid på dagen de lagas till. Gemensamt är att det alltid finns ost i och alltid finns chili i. Ta ett tortilliabröd, helst med så lite skunkiga konserveringsmedel i som möjligt och gärna bakade på majsmjöl, och lägg på en platt yta. Ös på ost av den typ du har hemma, i skivor eller riven. Lägg på övriga ingredienser och avsluta med ytterligare ett lager ost som får limma ihop allt sammans med den tortillia du lägger ovanpå allt. Pensla eller ringla lite olja på utsidan och lägg i en medelvarm stekpanna eller en svinvarm grillpanna. Kör i ett par minuter tills den ser nygg ut och vänd. Dela i fjärdedelar eller mindre och ät. Jag tycker bäst om att ha svarta bönor, ost, chili, koriander och tomat i, eller den lite underliga varianten surkål, ost, majonäs, chili och salladslök. Denna är även KILLER att ha med sig på picknick.
2. Havregrynsgröt
Vad i helv… tänker du nu. Ja. Jag vet att det är fattigt och på inget vis nyskapande. Men det är hela poängen med detta. En rejäl skål med havregrynsgröt, en klick smör i och en skur färska blåbär på. No fuss. Vill man ha lite fuss kan man hälla linfrön eller physilliumfrön i gröten, eller ha i torkade bär och frukter. Och så kan du toppa med lönnsirap och rostade nötter eller äppelmos och grädde. Havregrynsgröt, en oändlig källa till glädje. Till skillnad från den förskräckliga chiapuddingen.
Som sagt, berätta gärna vad du själv har för fuss free sommarmaträtter som kräver noll eftertanke och tid utan att smaka poo!
Adjöss.