Och så var det dag två också. Lördagen. Kom tidigt till området för att se Syket lira. Bra musik, desto sämre scennärvaro. Plaskade lite i poolen (värmen, hallå?), käkade glass, såg konstsim och drack öl. Lyssnade på medeltida Midlake, skippade jj just för att… tråkiga att se på. Överlevde deras konsert på Malmöfestivalen. Gör nog inte om det frivilligt liksom.

Sen var det ju Lykke Li. Åh, om alla kunde dansa lika bra som denna donna alltså. Hade varit en mycket bättre värld. Fint avslut på sommarens sista festival och sommaren itself. Hallå hösten!

/Holly Astera

/Holly Astera

grymma låtar men obefintlig scennärvaro. Lägg upp en blocketannons för några dansare för fa-an. Eller djur, djur vore kul.
/Pelle

/brought to you by Holly Astera

Ja, ja, ja, alla vet att Way Out West är festivalen man ska vara på. En annan var öronsjuk och fattig. En annan var på Popaganda igår och såg typ ett av årets bästa konserter. Jasså? Arcade Fire naturligtvis. Och då ska ni veta att jag inte är ett sådant JÄTTESTORT fan av arkaden. Saknade till exempel svärta på deras senaste. Men ja, jag kan nog ha blivit lite väl överförtjust efter gårdagen.

Annars träffade jag Cults och gjorde en kort intervju. Flummiga, men then again – de är ju trots allt från Kalifornien. Tror det har med värmen att göra. Jag satt i ett kokhett tält medan de svävade runt, sminkade sig och snaskade vindruvor. Kände mig ofrivilligt malplacerad. Vill också vara sådan som svävar.

Eh, nu ska vi inte sväva ut allt för mycket. Jo. Okej. Cults var hipstermysiga, Is Tropical var okreddiga-försök-till-kreddiga och The Serenades var jättemysiga och sånt men… innan grabbarna hunnit rocka loss, drog publiken för att haffa bästa möjliga plats framför Stora scenen. Där Arcade Fire spelade. Och levererade. Någon blåste såpbubblor. En annan kanske grät en skvätt.

/Holly Astera