Mireya Echeverría Quezada är chefredaktör för Bang, tillsammans med Johanna Palmström. Nya numret med detta otroliga omslag, som är ute nu, har tema ”Trovärdighet”. Hon är också en av medgrundarna till Rummet.

Vad är bäst med Bokmässan?

– Det bästa med Bokmässan är att man får en massa gratis vin, och att man får ta kort bredvid en Mamma Mu-schablonbild.

Får man det?

– Ja, i Natur & Kulturs monter. Då kan man skicka det till sin systerson som har Mamma Mu som idol, så kommer han tycka att man är skitcool.

Vad är sämst med Bokmässan?

– Det sämsta med Bokmässan är att man aldrig får vila och att folk är tråkiga. Och ser tråkiga ut. Och att vinet, som är gratis, inte är så gott.

Vad är det bästa du har läst i år?

– Det är inte så mycket faktiskt. Jag har inte läst något som har varit bra i år, allt har varit dåligt. Jag vet inte ens vad jag har läst, jag har typ inte läst! Jag läser ingenting. Eller, just det: det bästa jag läst i år är Araben av Pooneh Rohi.

Vilket mingel/fest ser du mest fram emot?

– Jag ser fram emot min egen fest/mingel: Bangs fest som är ikväll på Yaki-Da. Jag tror att det ligger någonstans vid Avenyn, vilket är Göteborgs motsvarighet till Stureplan, så jag ser verkligen fram emot det!

Vad kommer hända där?

– Det kommer vara ett samtal som jag och Johanna Palmström har med Valerie Kyeyune Backström och Maria Ramnehill, om trovärdighet. Och sen så kommer Rummet att spela skivor de två sista timmarna och det kommer vara asnice.

/Elis Burrau, litteraturredaktör  

Klockan 17.00 på torsdagskvällen kom vinet fram från ingenstans, överallt. Det ryktades om ett förlag som bjöd på Absint, det surrades om en ”undergroundfest” för alternativa litterära aktörer ute på en hemlig parkering. Expressengetingen chillade i Aftonbladets monter. Allt var i sin ordning. Här är två stämningsbilder:

Aftonbladet Kultur säljer in sitt mingel såhär: ”Kom och ta ett glas med oss i Sveriges mest besökta konstverk signerat Peter Johansson/Barbro Westling.”

Jag kan inte undgå att tänka att det där konstverket (en monter klädd i röd galon) enbart är skapat utifrån vilket material som bäst hanterar spillt rödvin. 

En suddig Jens Liljestrand instagrammar arbetskamrater. En bild säger mer än tusen tecken i en notis på Expressens kultursida, och så vidare. 

/Elis Burrau, litteraturredaktör  

Johan Hilton är förlagschef på Atlas.

Vad är det bästa med Bokmässan?
– Det är så roligt att det är så många människor som är väldigt intresserade av böcker. Det är en klyscha, men det är faktiskt så. Det är så himla roligt att det är så jävla många människor som kommer till ett och samma ställe, under en och samma helg, för att de är så intresserade av att läsa.

Vad är det sämsta med Bokmässan?
– Som allt annat: det är Ullaredstämningen. Det är jättemycket folk som går i vägen, och jättemycket långsamma tanter och gubbar som man inte kommer förbi. Typ trängsel. Det är väl det.

Vad är det bästa du har läst i år?
– Gud, det är så svårt. Nu måste jag ju slå ett slag för vår egen utgivning. Vi ses imorgon av Tore Renberg skulle jag säga. Det var en sån roman som jag läste och som jag blev totalförtjust i. Jag kände mig nästan helt knäpp för jag tyckte att den var så himla bra och jag var så rädd att ingen annan skulle göra det. Nu har det gått rätt bra i Sverige med kritiken, så jag får nog säga den.

Har du någon fest eller något mingel du ser fram emot lite extra under de här dagarna? Förutom Atlas mingel, som vi står i just nu.
– Natur & Kulturs mingel senare ikväll är jättebra. Galagofesten brukar vara jättekul, Gläntafesten brukar vara kul, ja, alla fester. Tyvärr kommer jag inte att kunna gå på dem i år men jag skulle nog säga Natur & Kultur.  

/Elis Burrau, litteraturredaktör  

Vad är det bästa med Bokmässan?
– När jag kom hit så klev jag rakt in i en paneldiskussion och insåg det här att man verkligen har sammanfört alla möjliga människor, att man bara kan kliva in någonstans, utan plan, och så sitter det fyra journalister och pratar om riskkapitalisterna. Hur de har drivit det här landet in i någon slags vansinnig spiral av moralisk kollaps. Att det finns forum där det sitter massa smarta människor bara sådär lite i förbifarten och pratar. Det tycker jag är det bästa.

Vad är det sämsta med Bokmässan?
– Det är att det är så jävla mycket fokus på att göra samma sak som de där riskkapitalisterna, nämligen att kränga. Ändå. Visst finns det massa smal litteratur som får synas, men det är helt tydligt att tidningarna rapporterar om en bokbransch i kris. Det borde vara en litteraturmässa, inte en bokmässa.

Vad är det bästa du har läst i år?
– Jag har upptäckt, av alla författare, att Peter Englunds historiska essäer faktiskt är jävligt bra. Karln kan skriva. Jag läste Brev från nollpunkten från 1996 som handlar om 1900-talets bestialiteter.

Har du någon fest eller något mingel du ser fram emot under de här dagarna?
– Jag tror på Gläntafesten. Alltså, det låter ju som någon sorts perversitet nästan, men jag längtar efter att få deras tidskriftsnummer om migration och sen festa i samband med det!

Om Bokmässan 2014 tar en sorts temp på det svenska litteraturklimatet idag: hur mår den svenska litteraturen?
– Uppenbart ungefär så bra som den förtjänar. Behöver jag utveckla det mer?

Nej. 

Jonas Gren är aktuell med diktsamlingen ”Lantmäteriet” på 10TAL Bok. I Rum för poesi läste han också ur sitt kommande manus, ”Överallt ska jag vara i centrum”. 

/Elis Burrau, litteraturredaktör  

Vad är bäst med Bokmässan?
– Att få diskutera böcker, litteratur, livet och politik på allvar.

Vad är sämst med Bokmässan?
– Att det finns väldigt många människor som kanske inte har möjlighet eller intresse att vara här. Det är lite synd. Det är väldigt mycket för folk som kanske redan berörs, eller som har ett intresse för kultur och samhälle. Det vore häftigt att kunna få folk från arbetarklassen, folk som har långt till studier, som har långt till boken, att vara med. Att känna att det finns den kopplingen. Det är det enda som jag tycker är synd. Det är ingen ny iakttagelse, men det hade varit väldigt roligt.  

Vilken är den bästa bok du har läst i år?
– Jag läser just nu Dan Jönssons kommande bok, Kontinentaldrift (utgiven på 10TAL Bok). Om Europa i sönderfall. Det är en väldigt spännande bok, om allt sådant vi har lärt oss att se och som idag är en del av tillvaron: människors fattigdom, människors utsatthet, människors sårbarhet, och överhuvudtaget den otroliga ojämlikhet som är en sådan otroligt enkel del av tillvaron. Han tittar på det med ögon som ser någonting nytt. Det tycker jag att all bra essä och reportage ska göra. Att titta på det invanda med nya ögon, en ny blick. Att liksom kasta ett ljus över det och fånga det med språket. Det är väldigt starkt. Och boken handlar jättemycket om frågan: ”Vad har hänt med Europa?” Hur kan vi idag försvara och legitimera den här ordningen, med till exempel Fort Europa, med den skriande ojämlikheten. Dan Jönsson ger det en väldigt häftig form. Den boken läser jag för tillfället. Hittills är den väldigt bra.

Har du någon fest eller något mingel du ser fram emot under de här dagarna?
– Alltså, jag festar aldrig! Om någon vill ta med mig på en fest, varsågoda!

Lawen Mohtadi är aktuell som redaktör för antologin ”Rasismen i Sverige” tillsammans med Devrim Madi. 2015 tillträder hon som ny förläggare på Natur & Kultur.   

/Elis Burrau, litteraturredaktör