Uppdragsredovisning: Gamerveckans första riktiga prövning: Portal. Ett spel som är ansträngande både för sinnet och motoriken. Hasan kämpade lite med styrningen till en början (att styra i förstapersonsvy är klurigt för icke insatta verkar det som) men lärde sig ganska snabbt att åtminstone ta sig från punkt a till punkt b medelst teleporteringspistol. Och det är ju en ganska stor del av vad Portal handlar om. Men verkligen inte allt. Och eftersom Hasan till slut fastnade på den näst sista testkammaren fick han liksom aldrig riktigt berättelsens stora twist och payoff. Jag hoppas, för hans skull, att han försöker avsluta det där själv någon gång. Det är det värt.

Mest anmärkningsvärt var att Hasan FUSKADE. Han kollade en Youtube-genomgång av testkammare 18 för att förstå hur banan skulle klaras. Så trots att han klarade godkänt-uppdraget (att uppleva spelets kärlekshistoria), räknas det som att han misslyckades. Och straffades således med att få bära pälsmössa i drygt en timmes direktsändning.

Kvällens nya spel: …och pälsmössan fick spela Tomb Raider. På PS4. Sändningen var en fantastisk succé (20 pers samtidigt!), mycket tack vare att Kawa Zolfagary (samt en hel radda andra spelkändisar – tex pärlplattekungen Martin Hagegård) livade upp chatten med sin närvaro. Sjukt bra diskussioner om spel/konst, förortsslang/gamerlingo – och åtminstone en engelsk kommentar om att Hasan såg ut som Bin Ladin. 

Ikväll klockan 19:30 (på Chill with MFGill) får vi se om Hasan klarar dagens uppdrag. Eller om han fuskar till sig ett par täckbrallor till den där pälsmössan.

Eftersom PS4-twitchströmmar inte går att spara får ni nöja er med ett försnack. Men det var svinbra också!
 

Watch live video from MFGill on TwitchTV

Först: uppdragsredovisning från dag 1. Hasan fick i uppdrag att klara första kapitlet i serietidningsäventyret The Wolf Among Us. Han inte bara klarade det, han krossade uppdraget till småsmulor. Han klarade två kapitel – och verkade vilja ha mer.

Det yttersta beviset på att vi var på rätt väg fick jag när vi åt världens största bulle på matrix-bildmuséet här i Umeå (ni som sett Hasans instagramflöde, ni vet). Efter att vi ätit upp lyste han upp och sa ”nä, nu tror jag vi går hem så att jag får ta mig an fortsättningen på det där spelet”. Tyvärr har bara två episoder av The Wolf Among Us släppts än, och när jag berättade det för mitt testsubjekt var det som att jag hade slitit av honom en bit av den där bullen. Besvikelsen var monumental.

Nästa spel: Portal
The Wolf Among Us är ingen spelmekaniskt särskilt svår upplevelse. Under långa perioder är det ganska mycket en interaktiv film. Så för nästa spel behöver vi en större motorisk utmaning. Valet föll på Portal, ett av spelhistoriens kanske bästa spel. Och en garanterad mindblower. Ett pusselplattformsspel i (åtminstone) tre dimensioner. För att inte göra det för svårt för min käre vän får han styra det med handkontroll istället för mus och tangentbord.

Hur det gick för Hasan under den första speltimmen kan du se nedan (och eftersom min mick valde att inte fungera den första kvarten missade vi att ha ljudet på när vi snackade som mest (och introducerade streamgästen: Hammarn)).

Watch live video from MFGill on TwitchTV

Jag gör det nu. Jag utropar premiären av det här vansinnesprojektet till en succé. Med undantag för ett litet tekniskt missöde som gjorde att live-strömmen dök i ett par minuter var det nämligen både en perfekt tittarstorm (vad kan en annars kalla det? Jag slog alla mina tidigare strömningsrekord!) OCH en fullträff när det kom till spelval.

Under förberedelserna (vi käkade mat med smält ost på) för premiärströmmen fick jag nämligen reda på att Hasan först i vuxen ålder börjat läsa serietidningar. Och att ett av de enda spelen han varvat var Shenmue. Telltales The Wolf Among Us blev därför ett klockrent val. En kombination av tredjepersonsaction och mer klassiskt äventyrsspelande – och dessutom baserat på serietidningen Fables. Att döma av den första timmen verkar det ha slagit väl ut. Hasan är på väg att bli en gamer (nu ropar jag hej), det här var första steget.

Ikväll, 19:30, får vi se om Hasan har klarat sitt första uppdrag: att klara den första episoden av The Wolf Among Us. Efter det presenteras veckans andra spel och uppdrag. Vi sänder på http://www.twitch.tv/MFGill

Missade du livesändningen? Gör inget, se nedan (det första klippet är alltså innan strömmen dog)!

Watch live video from MFGill on TwitchTV
 

Watch live video from MFGill on TwitchTV

Idag inleds projektet ”Gör Haso till gamer”.

Tanken är, precis som alla slutledningsgenier redan räknat ut, att jag ska göra Hasan till en gamer. Rent praktiskt kommer det innebära att vi ska hänga över blinkande datorskärmar, samlas runt platta tv-skärmar, dricka koffeinhaltiga läskedrycker, bryta av spelandet med att titta på sport och äta mat som till största sannolikhet kommer prydas med smält ost.

Hasan kommer få spela ett nytt spel varje dag. Han kommer också få ett uppdrag att klara av i spelet (klara si och så många banor, vinn en match, lär dig en hadouken etc). Och när veckan är färdig ska Hasan vara en fullfjädrad gamer.

Ni kommer kunna följa spektaklet här på bloggen MEN också liveströmmat på min twitch-kanal, Chill with MFGill (hur ÅSM namn?).

1930, varje kväll, hela veckan kommer vi sända. I kvällens premiäravsnitt kommer Hasans första uppdrag presenteras. Vi kommer också diskutera vår spelbakgrund, modern manlighet och brännande relevant samtidskritik. Gissningsvis.

Har du tips på vilka spel Hasan MÅSTE spela för att bli gamer (helst på PS4 eller PC, pga strömmöjligheterna)? Eller kanske förslag på rimliga uppdrag i spelen? Kommentera!

Bilden är från mitt vardagsrum, våren 2012. Då försökte jag få honom att gilla Deus Ex.

Först av allt: läs det här. En tecknad serie som visar exakt hur långt spelbranschen kommit 2014. Alla exempel på hur The Lady Gamer bemöts är tagna från verkligheten (det här till exempel). Och The Lady Gamer antar jag ska vara en av spelhistoriens minst kända speldesigners, åtminstone i relation till hur känt hennes spel är. Elizabeth ”Lizzie” Magie uppfann Monopol 1903.

Och när ni läst serien ska ni nu läsa ett citat som Shaenon Garrity (hon som tecknat det där här ovan) droppade i en intervju med The Comics Reporter. Och fundera om det stämmer överens med någon annan bransch vi känner till.

”To be perfectly frank, I find the institutionalized sexism that permeates the comics industry, from the upper echelons of management to the target audience of socially inept young men, mostly just baffling. It’s not something I was raised to have any patience with. And for the last six years, I’ve worked for Viz. Half of our product line is manga specifically aimed at girls, and most of our popular ”boys'” titles have an audience that’s about half female, so the interests and tastes of female readers is always of great importance. About half the work we publish is by women. About half the editorial staff is female. All three of the supervising editors I report to are women. I’m not saying Viz doesn’t have problems of its own, but the idea of having to indulge the petty power trips of aging male nerds with ingrained Girl Issues is totally alien to me.

Right now, the comics industry seems to be in the midst of a major upheaval, and the schizophrenic position of women in comics reflects this. On one hand, thanks to the whole manga explosion, there are now tons of female comics fans, and publishers are scrambling to provide them with comics. Also, female creators have generally done very well in the burgeoning bookstore market, a fact driven home when a recent Time profile on new graphic novels featured, by chance, only work by women. 

On the other hand, the comics industry continues to be hidebound by the limitations of the direct market and the Diamond monopoly, which, among other things, means that the established boys’ club isn’t changing much. That goes for the small press and indie end of comics as well as the superhero publishers; everyone is having trouble getting out of this sort of 1990s model of what comics are all about. So it’s the best of times and the worst of times for women in comics, both as creators and as readers. Probably the most promising development is that, between the graphic-novel market and the Web, there’s less and less reason to get involved in the ”mainstream” comics industry at all.

You may note that, in spite of everything I just wrote, I happily write superhero stories for Marvel whenever I get the chance. I’m a complicated woman.”