Förutom det remarkabla Hotell Nöjesguiden, med fest i princip dygnet runt, pågår ju även en viss festival i Göteborg under samma tidsperiod. I den snåriga djungel av artister som Way Out West både turligt och oturligt nog har bokat kan det dock vara svårt att hitta rätt. Det är därför vi finns. 

Lagom till festivalstarten har vi satt ihop ett schema på de mest anmärknings- och/eller sevärda akterna. 

Ison & Fille, Rebecca & Fiona och Silvana Imam.

TORSDAG

 Boiler Room. Under eftermiddagen, mellan 15-20, livestreamas samtliga akter som intar Dungens scen. Bland dem finns vår eviga favoritstjärna, Silvana Imam, som bland annat kommer att premiärspela sin nya låt Imam Cobain. Även Yung Lean och hans oavbrutet ledsna grabbar uppträder, samt Sandra Mosh, DNKL, Ulf Eriksson, Beldina & Bella Boo, Mando Diao (!) och Mr Tophat och Art Alfie. Vi vill inte missa någonting.

 Lilla Namo. Vår älsklingsrappare intar Nefertiti 01.30 för att leverera sina allra bästa bangers. Och de är ju, som bekant, inte få.

 DARKSIDE. Nicolas Jaars och Dave Harringtons ambientelectronica kan komma att bli något av det mäktigaste vi får se på göteborgsscenerna i helgen.

 Markus Krunegård. Camila Astorga Díaz sa det bäst: ”Han får så många chanser men ändå låter det alltid likadant.”

 Motörhead. Morrissey hade varit bättre. Och då är Morrissey ändå värd att förakta, till bortträngning för alla andra känslor, för hans otaliga absurda uttalanden om underarter och ökatastrofer.

• Neneh Cherry w/ RocketNumberNine
Linné, 17.30
• Rebecca & Fiona
Linné, 19.00
• The National
Azalea, 20.00
• Ison & Fille
Trä’gårns stora scen, 23.45
• Zebra Katz
Gothenburg Film Studios, Studio 1, 23.30
• Nicole Sabouné
Liseberg (Polketten), 01.30
• Hurula
Rondo, 01.30
• Bella Boo
Gothenburg Film Studios, Studio 3, 01.30

Mapei, Outkast och Jamie xx.

FREDAG

 Studio Barnhus. Favoritgossarna från Barnhusgatan – Axel Boman, Kornél Kovács och Petter Nordkvist – förärar Dungen-scenen med sin närvaro redan vid 13. Inte att missa.

 Mapei. Vad finns det att säga? Detta fullkomliga popgeni kommer att äga ut Linné vid 17.45-tiden. Lyckotårar kommer eventuellt (läs: med största säkerhet) att rinna.

 Jamie xx. Det är oklart vad man helst vill vara med om – åsynen av hans gungande lockar i eftermiddagssolen eller njutningen i att få höra Far Nearer-oljefaten live, 15.00 på Dungen. Han måste spela Far Nearer. I lockar.

• Blood Orange
Linné, 16.15
• MØ
Linné, 16.15
• Future
Linné, 19.30
• Icona Pop
Azalea, 21.00
• Little Dragon
Linné, 21.10
• Outkast
Flamingo, 22.10
• Slowdive
Linné, 23.00
• 1987
Gothenburg Film Studios, Studio 1, 00.00

Linda Pira – Ladies First, Robyn & Röyksopp och Lorentz.

LÖRDAG

 Linda Pira – Ladies First. För alla som missade detta ljuvliga på Dramaten i våras. Detta, på Azalea 16.10, kommer utan tvekan att vara det allra mest regala uppträdandet av alla. 

 Röyksopp & Robyn. Robyn, dina märkliga repliker i Volvo-reklamen är förlåtna. Allt vi vill är att få se dig skrika och hoppa till Do It Again. Igen. 21.50 på Flamingo.

Zhala. Denna Robyns skyddsling och skivbolagskompis gav oss 2012 Slippin Around. Den håller fortfarande. Mest av allt längtar vi efter att, vid 01.30-tiden på Gothenburg Film Studios, i Studio 1, få höra den snabba tempoupptrappningen i Prophet.

Elliphant. Bindibärandet som av någon anledning når excessiva höjder under just festivalsommaren bör inte uppmuntras från och reproduceras på scen. Minst av allt från någon som även lagt sig till med lite klädsam (läs: inte så klädsam) patois.

• Planningtorock
Dungen, 14.00
• Jenny Wilson
Linné, 19.00
• Yasiin Bey/Mos Def
Azalea, 20.40
• Pusha T
Linné, 23.00
• Marlene
Gothenburg Film Studios, Studio 1, 00.30
• Alice Boman
Pusterviks lilla scen, 00.30
• Beatrice Eli
Trä’gårns lilla scen, 00.30
• Dante
Trä’gårns lilla scen, 01.15
• Shlohmo
Trä’gårns stora scen, 01.15
• Seinabo Sey
Gothenburg Film Studios, Studio 1, 02.30
• Lorentz
Trä’gårns stora scen, 02.30

Spotifylista: Nöjesguidens Way Out West-favoriter

Missa inte vår Way Out West-bevakning – här hittar du allt från festivalen.

Den elektroniska festivalen Dans Dakar, på Riddarholmen i Stockholm, går av stapeln i helgen. Till den lilla ön mitt i stan kommer stjärnor som Kygo, Die Antwoord, Basement Jaxx och Skrillex (!), samt ett antal yngre förmågor.

Vi pratade med arrangören, Karl Törnros, om Herman Lindqvist, Way Out West-krocken och jämställdhet i festivalbranschen.

Häromveckan släppte ni en inför-film med den reaktionära, med jämna mellanrum för rasism anklagade historikern Herman Lindqvist i huvudrollen. Hur kom ni på att ni ville ha just honom som anti-poster boy?
– Han valdes av just anledningen du nämner att han symboliserar det konservativa, direkt i antites till Dans Dakar. Vi är lite hooked på antihjältar och kontraster.

Vilken akt ser du personligen mest fram emot att se?
– Svårt att säga. Otroligt mycket unikt som kommer stå på scenerna. Die Antwoord första spelning i Stockholm kommer säkerligen bli närmast absurd att döma av vad vi sett och hört från tidigare spelningar. Sedan har vi ju sverigepremiär för Skrillex Spaceship-produktion som är en helt vansinnig show, och kul att få ta tillbaka Basement Jaxx sedan jag hade dom på Gustav Adolfs torg.

– Men jag arrangerade dock en kaosig hemligt spelning med Carl Craig i Sthlm för många år sedan och hans set är alltid så vansinnigt grymma, så honom har jag en liten speciell kärlek till. Och jag har aldrig sett tINI live – som ska vara helt magisk!

Varför valde ni just Riddarholmen som skådeplats?
– Dom renoverar universitetsbiblioteket vid det tidigare området och när vi vuxit ur platsen lite ville vi tänka nytt. I samband med det kom denna idén upp som en möjlighet. Att köra en open air-klubb på en egen ö mitt i Stockholm var oss fullkomligt oemotståndligt att testa!

Det är modigt att lägga festivalen samtidigt som Way Out West i Göteborg. Varför gör ni det?
– Haha, vi känner inte att det är modigt. Men vi hade beslutat att byta period till augusti och några av våra mest prioriterade akter kunde endast den helgen. Vi kände att Dans Dakar inte skulle konkurrera märkbart med Way Out West och tog beslutet att detta var den bästa lösningen.

Är ni inte rädda för att era målgrupper i ganska stor mån överlappar varandra? Och med ”era målgrupper” menar jag stockholmare.
– Nej, vi gjorde bedömningen att det är relativt liten överlappning. Dans Dakar bokar yngre och mer klubb-relaterade akter medan Way Out West är mer rock- och pop-relaterat för en äldre publik. Publik som gillar Queens of the Stone Age och Motörhead tror vi inte är typiska fans till Kygo, tINI, Die Antwoord eller Basement Jaxx.

Ni har varit duktiga på att boka jämställt, duktigare än många andra festivaler. Varför tror du att det är så svårt för arrangörer att förstå att ”Men vi bokar bara sådant vi gillar!” inte är ett övertygande argument?
– Tack! Representationen är fortfarande dåligt balanserad även bland utövare inom våra musiksegment, så det krävs genusmedvetet arbete givetvis. Jag inbillar mig att de flesta festivaler medverkar mer till förändring än många andra kultursfärer. Mycket tack vare bevakningen som gjorts av er i media. Men vissa kanske inte är medvetna om hur grundmurade problemen är kring patriarkala normer vid alla våra vardagsbeslut. Precis som inom de flesta branscher egentligen. 

Hur ser nu- och framtiden ut för dansmusikevenemang i övrigt, om ni bortser från er egen festival?
– På Monstera medverkar vi till ett par hundra dansmusikrelaterade evenemang per år och upplever det som att utbudet ökar markant. I synnerhet i övriga Europa. Därmed ställer publiken också högre krav på allt vad det innebär runt ett musikevenemang och jämför med utländska festivalers utbud. I den hårdnande konkurrensen blir artisterna också fortfarande dyrare i förhållande till storlek. 

– Vill svensk publik fortsätta se festivaler utvecklas på hemmaplan kommer myndigheter måsta se till den globala situation som råder. Även för live-musikbranschen och medverka till att göra Sverige mer konkurrenskraftigt som en del av turistnäringen. Men jag antar vi som arrangörer även måste uppvakta beslutsfattare mer frekvent.

Dans Dakar händer 8-9 augusti, på Riddarholmen i Stockholm.

I det tredje avsnittet av Way Out West Sessions träffar vi rapstjärnan Linda Pira.

”Det finns alltid bara plats för en tjej. Men jag tror att det håller på att förändras.”

Avsnittet är passande inramat kring hennes spelning på Havsbadet i Lysekil för en knapp månad sedan. Hon berättar om sitt projekt Ladies First, som gjorde succé på Dramaten tidigare i år.

Vi pratar om hur hennes musikkarriär tagit henne ut till landets alla hörn, och hur mötena med alla nya människor hjälpt henne komma över sveket hon kände från vuxenvärlden under sin uppväxt. Givetvis bad vi henne, som avslutning, att lägga sin vers på tunga Swish. Varsågoda!