I veckan är Nöjesguiden (närmare bestämt jag, Björn) alltså på Almedalen i Visby. Politikerveckan. Dagen började helt okristligt tidigt på bussen från T-Centralen 05.45 mot färjan i Nynäshamn. Båtresan över till Visby var hemsk. Gråtande barn, kristdemokratiska pressekreterare, män som pratar drömskt om saffranspannkakor och grillade lamm, PR-konsulter, fler gråtande barn, nån från Timbro. Efter tre timmar i denna skärseld var jag redo för allt. Och tur var väl det.

Visby under Almedalsveckan är ett sanslöst sammelsurium av allt som har med opinionsbildning att göra. Alltså, på många sätt är det som vilken branschmässa som helst, med den skillnaden att alla har som jobb att TYCKA och INFORMERA och PRATA. Så om man tycker att en vanlig branschmässa är lite kämpig pga informationsoverload och säljsnack: de har inget på Almedalen.

En annan skillnad är att det sen i fjol är en hel del outade Sverigedemokrater som går runt och skapar dålig stämning med sina Sverigetröjor. Idag på Sverigedemokratdagen extra much so. Aldrig sett så mycket Jimmy Åkesson i hela mitt liv. Jimmy med TV4, Jimmy med SR, Jimmy med Aftonbladet, Jimmy med Expressen och sen lite senare: Jimmy i en gubbig basker och fyra säpokillar som smyger in i en liten bil.

Det sista var utanför Primes rosémingel, som lyckats etablera sig som nån sorts Visbymotsvarighet till Trädgårdens Day Time Sessions. Av någon anledning  ska man vara där mellan 17 och 19. Jag försökte hustla mig in med mina mad  köhustlingskillz (”amen de sa ju plus två schyrradåå”). Det gick tyvärr skitdåligt, så fick det mobbade straffet att se på Jimmy Åkesson prata om att vi måste välja pensionärer i stället för invandring istället.

Veckans high lights redan nu:

– Alliansen vs Oppositionens DJ Battle på onsdagen. Förra året spelade Mikael Damberg Crazy Frog. 

– Stå och titta hypnotiserat på Alexander Bards nakna ben när jag mot alla odds tagit mig in på Prime

– Äta lamm och saffranspannkaka

/ BJÖRN

(p.s, lämnar er med denna bild på dagens lunch: BROOKLYN PASTA. Sprängfylld med typiska Brooklynklassiker såsom: grädde, fläskfilé och lök)

Foto: Sara-Märta Höglund

Inte nog med att Popaganda släpper den sista – och största – akten Håkan Hellström som en bomb. De gör det på ett nästan ännu mer kreativt sätt än liveintrotävlingen som presenterade den fullständiga lineupen i slutet av maj.

De nio olika affischerna utgör tillsammans ett pussel som väl ihopsatt avslöjar ett välbekant krull. Popaganda går av stapeln den 30 och 31 augusti på Eriksdalsbadet i Stockholm.

Aight, här får ni en kort summering från lördagens Bråvallafinal: 

– 17:45 gick Sveriges snyggaste band aka The Sounds ut på Green Stage med varsin cigg i mungipan och brände av fler hits än man mindes att de faktiskt har. Maja Ivarsson ÄR något av det koolaste det här landet kan stoltsera med. (Om ni inte har lyssnat på hennes sommarprat än – gör det!)

– Thåström avslutade sitt set ensam på scen med en akustisk version av Die Mauer. Magic.

– Direkt efter att Thåströms sista ackord klingat ut gick Avicii ut som sista akt på den största av festivalens scener. Trots scenshow med gigantiska skärmar (som visade typ housekompatibla rymdfärder) och en övertänd publik kändes giget ointressant redan efter tio minuter. Vi blev dock överlyckliga när vi lite senare hörde de första tonerna av den ännu obetitlade låten han gjort tillsammans med Jocke Berg. Besvikelsen var desto större när vi insåg att Jockes sång var borttagen och ersatt av en tråkig jävla housemelodi framförd av okänd hen. 

 Vi är fortfarande höga efter Frank Oceans spelning i fredags.

 Straighta killar i grupp borde verkligen inte få supa tillsammans. Dessvärre bestod cirka åttio procent av Bråvallafestivalens publik av douchiga fulla grabbgäng. Inför omedelbart en lag. 

CHRISTOPHER, SEBASTIAN & FOTOGRAFANNA

Tja bloggen. Det är väldigt blött här.

Det här hände på Bråvalla igår kväll:

– Tyler the Creator fyllde ut Earl Sweatshirts sweatshirt med råge iklädd en Weezer-tisha och en keps som det stod ”golf” på. 
 

– Frank Ocean gick på Green Stage klockan 22:00 och fick allas hjärtan att smälta som smör i det uteblivna solskenet på denna festival. Den sista delen av setet som bland annat innehöll Thinkin’ about you och Wise man ger vi betyget MVG. Vi undrar dock fortfarande varför han var klädd som en elitseriehockeydomare? 

– Green Day fokuserade framförallt på material från sin senaste trilogi vilket bland annat resulterade i ett allsångshaveri redan i andra låten. Billie Joe Armstrong såg ut precis som vanligt (svart hår och mycket kajal) och var mest störig när han HELA TIDEN bad publiken att brista ut i diverse guturala skrik.

– På VIP-området har inga skandaler skett än. Vi tyckte oss se Pär Lernström, men så ba var det inte han ;P;p;p;p;P

 Att vi ännu inte halkat i lervällingen. 

  Att 85% av alla öppna ytor består av lervälling (geggamoja reds anm.)

CHRISTOPHER, SEBASTIAN & FOTOGRAFANNA

Rammsteins faba pyro

Tack goa göbbar för att socialstyrelsen inte bor här. Generellt sett brukar ljudvolymen på svenska festivaler vara på tok för låg, men tyskarna bakom Bråvalla verkar ha förstått att fölk iklädda Guns’n’Roses-tishor mer än gärna somnar med tinnitus när kvällen är över. Detta intryck förstärks av att det endast varit metalakter på den största scenen hittills. Gårdagskvällen avslutades för vår del med Rammstein. Efter att ha avfyrat fyrverkerier och diverse pyro för 4328974832657923 kronor bakom scenen blev sångaren Till Lindeman nerhissad från nån vajer från ovan, iförd en rosa päls som vi misstänker är stulen från Lucille Bluths garderob. (Andra likheter han hade med Lucille: exakt samma sköna hållning) 

Ikväll ser vi fram emot Tyler the Creator (som blev inslängd istället för Earl Sweatshirt som ställde in) och Frank Ocean.

 Papa Emeritus II‘s (sångare i Ghost) klanderlösa scenspråk.

 Med risk för att sparka in en dörr som stått vidöppen sen dackefejden; VEM FAN BJÖD IN HOFFMAESTRO?! Jävla töntar.

CHRISTOPHER, SEBASTIAN & FOTOGRAFANNA