För ett tag sedan bakade jag för första gången på flera år en sockerkaka. Länge har sockerkaka varit för mig lite som en tråkigare kusin till andra mer intressanta bakverk. Som att välja att åka till medeltidsveckan på Gotland när man kunde rest tillbaka till medeltiden i en tidsmaskin. Onödigt och dumt. Till sockerkakans försvar vill jag nu säga att det har visat sig att det finns bättre sockerkakor och sämre. Sedan finns det också enastående! Tänkte ge mig på att prata lite om dessa.

3 ägg i den dyrare prisklassen, please

2,5 dl strösocker

en rejäl slatt riktig vaniljessens (eller två tsk vaniljsocker)

50 gram osaltat smör

1 dl mjölk

3,5 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

1 nypa salt

skal av en citron

smör och kokos till att bröa formen med

två dl florsocker

saft från en citron

Sätt ugnen på 175 grader. Vispa äggen, strösockret och vaniljsockret fluffigt. Och då menar jag fluffigt 4 real, inte bara gegga runt en minut. Här kommer ett avgörande knep: smält smöret på halvtemperatur och se till att det blir brynt och fluffigt men inte bränt. Det kommer att ge kakan en nötig nästan lite knäckig smak. Slå i mjölken och ställ kastrullen att svalna en smula. Vispa ner i äggsmeten. Vid sidan om i en ny skål ska du nu sikta vetemjölet och bakpulvret till ett fint puder. Jag brukar vara lat och bara hälla direkt ner i en skål utan något tråkigt siktande, men herregud, vi är vuxna människor. Det är bara att göra. Vänd i detta försiktigt i smeten i ett par omgångar och blanda tillsist ner salt och citronskal. Grädda mitt i ugnen i en form som du smort och bröat med kokosflingor i cirka 25 minuter, pröva med en sticka och se efter om den kommer ut ren. Då är kakan KLAR! Ta ut och låt svalna. Blanda nu till en glasyr av florsockret och citronsaften. Den kommer att bli rinnig, men fear not, det är precis så den ska vara. När kakan svalnat lite sticker du några hål i den stackarn häller du denna sörja över den och väntar på att glasyren ska stelna och sjunka in i kakan lite.

a) lavendel

b) kardemumma

c) sichuanpeppar

d) vit choklad

e) rostade hasselnötter

f) calvados

g) rosenvatten

Tack för mig.
/Slaktarn

Guilty pleasures. Vilket vidrigt uttryck. Att njuta är helt enkelt fult och bör framkalla skamkänslor? På svenska skulle väl den här frasen kunna översättas som ”syndigt gott”. Ett riktigt mellanmjölksuttryck som hör hemma i det förgångna. Men vilken tur då att vi just nu vistas i matvärlden, där det närmast är illa ansett inte njuta av det vi stoppar i munnen. Eller? Kanske finns det även i denna fredade zon undantag. Faktum är att det shameas det en hel del. Vill man undvika att benämnas som grottmänniska utan minsta uns av sofistikering ska man undvika processad mat, läskeblask och dieter bestående av barnmat såsom fiskpinnar och ketchup. Jag själv shameade senast i det här inlägget. Svårt att hålla sig när man läser om nån som lagar kyckling i ostsås på en dejt.

Jag blir lycklig av smakkombinationer som slår volt i munnen. Selleri och jordnötter tillexempel, eller jordgubbar och kumminfrön. Jag är också förtjust i sånna där snuskiga potatisbullar man fick i skolan. Efter att ha funderat ett litet varv står det klart att det hela handlar om status. Vad äter rika välutbildade människor, och vad äter fattiga lågutbildade? Vem har råd med dinkelpasta från Renee Voltaire och vem köper storpack med snabbmakaroner från kedjans egna märke? Det är gött att vara högstatus, då har man sitt på det torra. Ingen kan sätta dit en. Äter du däremot lågstatusmat som blodpudding i smyg har du inte ryggen fri. En annan uppenbar problematik med det här guilty pleasure-pratet är frosseriet. Det får man helt enkelt inte hänge sig åt. I alla fall enligt vissa religiösa skrifter. Saker och ting ska helt enkelt ske med måtta, eller inte alls, och det gäller i statussammanhang sett även mat.

Jag tänkte att vi skulle prata lite om maten vi hatar att vi älskar. Det vi äter endast i ensamhet. Lufta lite. Vilka är era guilty pleasures? Bland mina finns  snabbmakaroner med hårdstekt falukorv och ketchup, rostat bröd med jordnötsmör och sylt, tio kronors cheeseburgare, korvstroganoff, jordgubbskräm i tetra och rostad lök direkt ur burken till frukost. Kunde varit värre. Eller? Nu vill jag höra era.

Skamfyllda hälsningar,

/Slaktarn