Nu ska jag berätta historien om en sallad jag fick till för en tid sedan. Stjärnan för dagen var en knippe lök jag hade skjutit i skogen och släpat hem på ryggen, och väl hemma i kökets trygga vrå beslutade jag att det var i grillpannan min lökknippe skulle gå mot sin sista vila. Är man inte alltför konservativt lagd så kan man tänka: istället för lördagsgodis – grillad lök! Grillbehandlingen kramar nämligen fram all lökens söta älskvärdhet, men till skillnad från när man karamelliserar stackarn så bibehålls en del textur. Grillad lök är således perfekt att tugga i sig i en sallad, åtminstone under sommaren då löken är i sitt esse.

1. Gå igenom dina lökar, som jag här väljer att kalla sommarlökar – och det jag menar är gigantiska salladslökar med blast, och se till att de är rena och rensade från skrufs. Använder du salladslök kan de läggas på grillen som de är, men den större sommarlöken behöver förmodligen delas på längden en eller två gånger innan den hamnar på grillen. Riktlinje: alla dina bitar bör ha någorlunda samma format och tjocklek.

2. Släng på en het grill eller i en het och torr grillpanna. Se till att de får grillmärken, vänd när de börjar sloka. De ska absolut inte förkolna, men det är viktigt att de får tid att bli mjuka. När de ser ut ungefär som på bilden ovan tar du dem av värmen.

3. Medan löken fortfarande är varm: lägg i en skål och blanda ner en näve späd svart- eller grönkål (värmen gör att den tappar lite spänst, vilket i just fallet kål är positivt!) och ett lass stora vita bönor eller kikärtor (ur burk, ordentligt avsköljda). Avsluta med en rejäl ringling olivolja, saften av en halv citron samt flingsalt och svartpeppar.

Valfri extra finess: rostade hasselnötter eller mandelflagor, lite crunch har ingen dött av! Det fångar upp det nötiga i den grilalde löken och i bönorna bra. Jag slängde en bit ugnsbakad torskrygg på toppen, för det tycker jag är gott (mycket gott till och med, älskar kombon vit fisk och vit böna!). Men var och en gör ju som den behagar.

/Slaktarn

Vi må vara oense om mycket, men låt oss enas om detta: den som inte gillar majskolvar förtjänar inte att äta majskolvar. Bäst av allt är ju att slänga dem på grillen, men för den som lever ett grillfritt liv (jag) är ugnen nyckeln till lycka.

Senaste tiden har min approach till majskolvstillagning gått ut på att dela kolvarna (färska är godast, men sånna där förkokta stackare fungerar också utmärkt) i fyra delar, för att sedan täcka dem i en blandning av olja eller smält smör blandat med diverse kryddor. Du kan pensla på, eller hälla alltsammans i en bunke och rumla runt. De placeras sedan på en plåt i en het ugn och plockas ut när de fått lagom med färg, sen är det bara att äta och vara glad.

Nå, man kan inte påstå att det är en speciellt revolutionerande tillagningsmetod, men det som gör det hela beroendeframkallande är smaksättningen: kumminfrön, flingsalt, timjan och cayennepeppar. Tro mig. Det är bra.

/Slaktarn

PS: mer majs-najsness finns att läsa här!

Såhär sa Richard Tellström i sitt sommarprat: ”Vi tittar mycket i smyg på varandras varor i affärerna. Men vad är det då vi spanar efter? Jo, vi människor håller noga koll på varandras mat. Orsaken är att vi laddar mat och livsmedel med olika slags betydelser. Genom att kolla på andras livsmedel kan vi bilda oss en uppfattning om människor utifrån den mat de köper eller äter. Vi kan bedöma om de tillhör vår grupp, eller någon annan”.

Jaha, om jag såg någon i lunchrummet hala fram en matlåda fylld av makaroner med korv och ketchup, ja då skulle jag kanske tänka att den inte tillhörde min grupp. Min grupp, där man äter gochujangmarinerad lax och gör inläggningar av vårens primörer i stora glasburkar, där man bryner smöret till sockerkakan för att det ger en ”lite nötig karaktär”. Min grupp, som tänker att korv och makaroner är fulmat. Men här ska ni få höra så ni sätter i vrångstrupen: Jag älskar korv och makaroner, och ketchupen är ett måste. Det finns dagar då inget annat ens kommer i närheten av att kunna producera samma djupgående njutning som denna blekfisiga barnmatsrätt. Denna allemansrätt. Som nu ska saluteras genom ett recept.

1. För mig är det mycket viktigt att makaronerna är stuvade, det vill säga kokta i mjölk. Eller, nä, nu ljög jag: det är viktigt att de smakar som om de vore stuvade, men jag har inte tålamod för sådant då hela poängen med den här rätten är att jag vill ha min rättmätiga njutning NU och inte om den outhärdliga tid det tar att stuva makaroner. Lösningen är att koka makaronerna som vanligt, och sedan medan de ligger och droppar av sig i durkslaget kvickt rassla ihop en slurk tunn bechamelsås.

Det gör du genom att klicka i en stor matsked smör i en panna, och när denna har smält adderar du en matsked vetemjöl. Bryn mjölet till en gyllene färg, och så häller du i ett par-tre deciliter mjölk (baserar detta på knappt 500 gram pasta). Vispa som om det inte finns någon morgondag för att undvika klumpar, och när såsen tjocknat något tar du den av värmen. Ha i en nypa vitpeppar och en nypa salt. Blanda med makaronerna (som i mitt fall denna gång blev orecchiette – en bra form med räfflor i som greppar tag i såsen), och ös i en näve hackad persilja. Se på dem, där de ligger och klamrar sig fast vid varandra! Inte så pjåkiga va?

2. Och så var det korven. Inga konstigheter. Välj ut en korv i butiken, och så går du hem och delar den i bitar som är så pass små att du inte behöver använda kniv för att få i dig maten, och så steker du de i smör och/eller olja tills de fått sig en go bränna. Jag valde mild chörizo från Astrid och Aporna, som alltså är en vegansk korv – vill man göra hela receptet veganskt är det bara att byta ut mjölken mot passande växtbaserat substitut, typ oatlys imat.

3. Glöm inte ketchupen!

/Slaktarn

Sommaren är, deprimerande nog, på sin peak just nu! Med midsommar runt knuten har vi inom kort en allt mörkare tid att se fram emot. Lyckligtvis är i alla fall jag ganska lik en groda i en kastrull som inte inser att vattnet börjar bli olidligt hett, fast i en motsatt situation då, och jag kommer inte att upptäcka hur kallt och mörkt det är förrän jag sitter på bussen med snorig näsa och raggsocksklädda fötter, bläddrandes bland mobilbilder från sommaren. Då kommer jag att tänka, upprörd: nej nej nej vad gör jag här?

Men inte ännu. Nu är det som sagt sommar. Och på sommaren kan man komma att behöva en alldeles särskild repertoar av recept, för aldrig ses vi väl och äter tillsammans så mycket som nu? Den här bloggen är ingen ungdom längre, vilket betyder att den blivit en enorm receptskatt. Naturligtvis kan du gräva själv, men ännu bättre är väl att jag, bloggens väktare och beskyddare, sammanställer en lista. Alltså: i glaset, bredvid glaset, på grillen, vid sidan om grillen, efter middagen – sommarens bästa recept, allt från våfflor med falsk laxröra till vietnamesiska grillspett.

I glaset

1. På listan över drinkar alla bör bemästra finns tveklöst bloody maryn. Här har jag skrivit en lång harang om hur du får till det. Experimentera dig till din personliga favorit och blanda till så snart tillfälle ges (förslagsvis någon slags brunchsituation).

2. Få allmän drinkinspiration och kaffe-lime-drinkinspiration specifikt genom att läsa mitt snack med enastående bartendern Amanda på Salon 39 i Köpenhamn.

3. Två grejer folk gillar jättemycket: glass, och gin & tonic. När dessa två saker, med lite hjälp från dig, slår sina kloka huvuden ihop får vi en gin & tonic-isglass, och vem vill inte ha det?

4. Den bästa after worken får du om du följer stegen i det här inlägget, kort beskrivet: friterad calamari med massor av svartpeppar, och till detta en klarröd svalkande americano.

Snacksigt

1. Gör alla en jättetjänst och återuppliva sjuttiotalsklassikern grönsaker med dipp (gott!!!) med det här receptet på rädisor med aioli på rostad vitlök.

2. Men ska du ta dig en drink tycker jag dock att du kan bjuda på fritrerade salviablad med flingsalt. Det går skitsnabbt och är skitgott, varken mer eller mindre.

3. En annan underskattad snack/förrättsituation är våfflan, en given sommarklassiker både salt som söt. Här finns ett recept på våfflor med en ”falsk laxröra” som är mycket användbar att ta till om det finns hungriga veganer eller för all del vegetarianer i närheten, och den där laxröran är heller inte så dum att slänga på ett gäng snittar eller ha som räksubstitut på en toast skagen.

På grillen

1. En god anledning att tända grillen (som om man behöver en ursäkt?) är att fira den amerikanska självständighetsdagen den fjärde juli, du kan ju tillexempel grilla flankstek och sno ihop en riktigt lyxigt dekadent milkshake.

2. När du ändå har grillen framme tycker jag att du kan slänga på några ostron också! (recept på rökta ostron med manchego, bacon och mangold finns här – plus en berättelse om mitt livs sämsta dejt).

3. Den här misomarinerade laxen går utmärkt att grilla, lägg på den med skinnsidan nedåt bara, och se till att toppa med sesamfrön och krasse så blir du genast klassens coolaste.

4. Det här receptet på vietnamesiska färsspett på citrongräs är dunder, nu när jag plockade fram det känner jag att jag lagar det alldeles för sällan. Man kan naturligtvis tillreda detta i en gjutjärnspanna, men på grillen kommer smakerna verkligen fram så som sig bör. Testa! Fläskfärsk, kycklingfärs eller nötfärs, du väljer själv.

Tillbehören

1. Med sommarens alla grillhäng tenderar vi att tävla om att slå knut på oss själva när det gäller att hitta på nya och finurliga tillbehör till den grillade huvudattraktionen. Om du gått hela ditt liv utan att grilla din sallad har du nu chans att ändra på det, och det tycker jag du ska, för det är riktigt gott.

2. Knåpa ihop några jordgubbsspett och grilla också när du ändå är igång, för du har väl hört att jordgubben är den nya tomaten? (Jan Johanssen har i alla fall det, för jag kommer ihåg att han länkade till det här gamla inlägget i en tweet. Ha!)

3. Är du inne på det asiatiska spåret kan den här koreanska salladen med gurka och gochujang vara ett utmärkt komplement till din grillade favoritgrej. Annars: testa den här salladen på haricot verts och persika.

4. Alla gillar väl en go potatissallad. Min favorit är denna klassiker: färskpotatis, kapris och rödlök med en vinägrett på dijonsenap, citron, honung, olja, salt och peppar. En annan god är den här ljumna varianten med örtolja och kvarg.

5. En annan lax som inte går av för hackor är den här lågtempade laxen med blodapelsin, solroskärnor, brynt smör och krasse. Kan ätas som en lunchsallad eller som inslag i nån slags buffésituation. Blodapelsin är inte direkt i högsäsong nu, men hallå hallå, varför inte byta ut mot grillad persika eller fänkål?

6. Mushy peas låter som ett irriterande dubstepkollektiv, men det är i själva verket ett slags klet du får till om du mixar gröna ärtor med mynta och lite annat kul. Det är gott och passar bra till grillade grejer, testa så får du se.

Efterrätter

1. När efterrättsinspirationen tryter går det bra att ta till en simpel småkaka med bryggkaffe-lösning: syltkakor aka hallongrottor är ju det godaste som finns, och somriga kusinen rabarberkakan är inte dum den heller.

2. Efterrätten Eaton Mess är ju en brittisk klassiker, men vill man twista till det en aning (och det vill man ju) kan man göra en Eastern Mess istället – komplett med rosenvatten, pistagenötter, grekisk basilika och färska hallon. Vacker som en dag.

3. Men så här: om Estern Mess vinner skönhetstävlingen, ja då är sockerkakan med vallmo och citron domaren som korade vinnaren – en riktig gammal go beauty queen vars skönhet ingen kan förneka. Bonus: fruktansvärt god.

4. Pajer av alla slag hör ju definitivt sommaren till, då bär och frukt finns i överflöd. Nu när Twin Peaks är på tapeten igen kan man unna sig att laga en körsbärspaj enligt konstens alla regler, recept finns här. Servera med vaniljglass så är saken biff.

5. Min all time favourite-favoritkaka är den här citronkakan av Anna Bergenström. Snygg, syrlig och god, och gör sig extra bra i sällskap av ett gäng färska jordgubbar.

In i köket med dig nu, stå inte där och slöa.
/Slaktarn

Du kanske är en sån som ligger och fantiserar om syltkakor på nätterna. Hur de smälter i munnen, hallonens färg, den där segheten när man biter igenom. Ja, vi har väl alla våra små nöjen. Men låt mig erbjuda lite variation på eskapismerna: rabarberkakor. De kanske inte är vackra, men de är goda. Och till skillnad från i resten av livet så är godhet inom matvärlden faktiskt ett framgångskoncept.

Det rör sig alltså om rabarberkompott istället för hallonsylt. Jobbigt, kanske du tänker, men det är det inte. Det enda ”jobbiga” med att göra rabarberkompott är att skala och skiva rabarberna, för den ska den bara stå på spisen och göra sin grej, alldeles ensam. Några matskedar tar du åt sidan till dina kakor, resten lägger du dig på soffan och äter med vispgrädde lite då och då när du känner för det, inget jobbigt med det.

rabarberkakan är den nya syltkakan

1. Gör kakdegen (recept här). Slå in i plast, lägg att vila i kylen.

2. Gör rabarberkompott! Det finns massa olika recept på detta, och alla varianter går väl mer eller mindre an. Det viktigaste är att den inte blir för rinnig, eftersom den ska toppa kakorna. Hur mycket socker man har i beror på hur sura rabarber du kommit över, smaka dig fram. Här kommer ett grundrecept att förhålla sig till, men jag vill understryka att jag uppmuntrar till egna utsvävningar:

Skala och skiva 500 gram rabarber, lägg i en kastrull tillsammans med 1 dl vatten, 0,5 dl strösocker (men som sagt, smaka och se om du vill ha i mer), och en hel urskrapad vaniljstång (alternativt en tesked vaniljsocker om du inte pallar skaffa en stång). Vill du spejsa till det ytterligare kan du nu välja att ha i saker som stjärnanis, en kanelstång, limeskal, citronskal eller krossad kardemumma. Koka nu på medelvärme tills rabarbern mjuknat, rör om ibland. Om du tycker att kompotten är för rinnig låter du den stå en stund till, så får den reduceras något. Alternativt har du i någon tesked maizenamjöl, se bara till att röra om ordentligt.

3. Fram med kakdegen, forma kakorna, lägg på en plåt och gör en fördjupning i mitten på varje kaka. I med så rabarberkompott du får plats med, och så skjuts in i ugnen på 150 grader i femton minuter.

4. Bjud alla du känner, bli älskad och hyllad för all framtid.

/Slaktarn

PS. Här finns mer rabarberläsning, och här finns ett recept på rabarbersylt som man lagar i ugnen! Varsågod för det. Det är gott som tusan vill jag lova.